Djur
Röding
[Salvelinus alpinus]
Längd upp till 75 cm, Vikt upp till 7 kg. Kallas även fjällröding. Buken är röd, orange eller gul. Fenkanterna lyser på långt håll i vattnet. Rödingen är en arktisk fisk som lever i Vindelfjällens
kalla sjöar och tjärnar. Den måste ha syrerikt vatten och lever på små kräftdjur,
mygglarver, insekter och annan fisk.
Dalripa
[Lagopus lagopus]
Längd 37–42 cm. Vingspann
55–66 cm. Hönsfågel med växlande fjäderdräkt. Sommardräkten har rödbrunare färg än fjällripans och kroppens och näbbens mått är större. Dalripan trivs både i barr- och fjällbjörkskog.
Spelet är först spöklikt skrattande
för att sedan övergå i ett nasalt
kabau kabau kabau.
Ren
[Rangifer tarandus]
Vindelfjällen är Sveriges rentätaste område med ca 150 000 renar fördelat på 3 samebyar (Ran, Gran och Umbyn). En rentjur kan väga uppemot 150 kg. Båda könen har horn.Sarven (handjuret) fäller hornen efter brunsten i september/
oktober.Vajorna (hondjuren) fäller sina efter kalvningen i maj. Klövarna är kraftigt månformade, till skillnad från älgens som är spetsiga. Renen är det enda hjortdjuret som äter lavar. Men de tycker även om örter och skott. Stör inte renarna när du
besöker Vindelfjällen!
Fjällräv
[Alopex lagopus] Vikt 3–5 kg. I Vindelfjällen finns hundratals fjällrävslyor i sandiga åsar och mellan stenar i storblockig mark. Idag är det endast ett fåtal som används av fjällräv.
Efter fridlysningen 1928 har fjällrävsstammen fortfarande inte hämtat sig. Idag är bristen på mat ett stort problem.
Fjällräven är en allätare med förkärlek för lämlar och sork och nyttjar även kadaver på vintern.
Fjällämmeln
[Lemmus lemmus]
Fjällämmeln förekommer endast
i Skandinavien. Längd 10–15 cm. Lever på mossa och starr. Den kan under vissa år förekomma i stort antal, s k lämmelår. Lämmeln har en snabb förökningstakt. En hona kan föda upp till 13 ungar redan 3
veckor efter sin egen födelse. Vid höga tätheter kraschar populationen naturligt vart fjärde år. Under senare år har lämmelåren blivit ovanligare.
Orsaker som isbildning på marken, sjukdomar, samt växtgifter från starr har spekulerats i. Lämmeln är fjällrävens huvudföda.
Fjällpipare
[Charadrius morinellus]
Längd 20–24. Vingspann 57–64
cm. Häckar på kalfjället, från juni
till mitten av augusti, oftast på
höga platåer med kort vegetation.
Sommardräkt med rostbrunt bröst
med vitt bröstband är karaktäristisk.
Ofta förvånas man av hur orädd fjällpiparen är under häckningen.
Älg
[Alces alces]
Vikt upp till 600 kg. Älgen är det största däggdjuret i Vindelfjällen. Pälsen är raggigt brunsvart med undantag för benen som är gråvita.
Handjuren börjar utveckla horn redan under sitt första levnadsår.
Hornen blir sedan större för vart år fram till 6–9 års ålder. Älgens spår är stora och spetsiga. Under sommaren strövar älgarna omkring på fjället för att under vintrarna vandra ner i skogarna, ofta tiotals mil långt ner i granskogen där snötäcket är tunnare.
Järv
[Gulo gulo]
Längd 80 cm, svansen 15–25 cm.
Järven är kraftigt byggd, kortbent och har stora tassar. Den bruna pälsen har ett ljusare gult band på sidan om kroppen. Länsstyrelsen inventerar och bevakar årligen järvföryngringar i Vindelfjällen.
Björn
[Ursus arctos]
Längd 135–250 cm, vikt 100–300 kg. Vistas oftast i skogslandet, men betar i
fjällsluttningarna. Björnen är allätare. Örter, rötter, bär, myror och ibland får, ren eller älg ingår i födan. Björnen kan äta bär motsvarande en tredjedel av sin vikt varje dygn under hösten. Björnen är ganska ovanlig i reservatet, men ett tiotal individer förekommer årligen.